Min förra adress till bloggen var lång, svår att komma ihåg och generellt inte bra, inte ens jag kom ihåg adressen utan fick leta upp den hela tiden genom mitt blogger-konto.
Så nu har jag bytt till en kortare adress, men jag har inte bestämt mig om det kommer att vara en permanent adress eller om jag ska byta till nåt som passar mig bättre, problemet är bara att jag har noll fantasi och mitt vanliga internetnamn (dreamtears) var redan tagen av en fransk person.
Men i alla fall, ni som har mig länkad på era bloggar och ni som följer mig får uppdatera länken till denna, för tyvärr ändras det inte automatiskt och ni blir inte hitskickade från gamla adressen.
2011-05-25
2011-05-21
I'm very happy!! :D
Jag är just nu överlycklig, jag lyckades hitta ett forum som försvann för nästan ett halvår för mig och som jag har haft problem att hitta tillbaka till, trots mina försök, då forumet fick hitta ett nytt hem, så gamla adressen funkade inte och google var inte samarbetsvillig för fem öre för en gångs skull. En bidragande orsak var nog att från nyåret till mitten av mars så fanns forumet helt enkelt inte, så då var det lite svårt att hitta den.
Så jag gjorde väldigt många försök i januari och februari tills jag gav upp och var väldigt sorgsen för det var ett väldigt bra svenskt forum, det fanns många olika människor där i båda könen och i alla åldrar, från 12 upp till 80 eller något sånt och alla som kom dit hade ett gemensamt intresse (Sagan om Isfolket och Margit Sandemo generellt ni som undrar) men vi hade en stor övrigt-del med med olika lekar, nonsenstrådar, vi delade med oss av våra egna alsters oavsett vad det var osv. Det var en sån härlig stämning på det forumet att jag älskade att sticka dit när jag inte mådde så jättebra och behövde lite uppmuntran, så jag har verkligen saknat forumet.
Jag gjorde inga försök att hitta forumet igen efter februari men idag så var jag lite uttråkad och hittade inget vettigt att läsa på de andra forums som jag kollar in dagligen, så jag gjorde ett nytt försök och till min stora glädje så hittade jag forumet igen :D nu får jag bara hoppas att de inte behöver byta ställe snart igen, då jag inte är så flitig på att kolla in just den delen av forumet :P
Så jag gjorde väldigt många försök i januari och februari tills jag gav upp och var väldigt sorgsen för det var ett väldigt bra svenskt forum, det fanns många olika människor där i båda könen och i alla åldrar, från 12 upp till 80 eller något sånt och alla som kom dit hade ett gemensamt intresse (Sagan om Isfolket och Margit Sandemo generellt ni som undrar) men vi hade en stor övrigt-del med med olika lekar, nonsenstrådar, vi delade med oss av våra egna alsters oavsett vad det var osv. Det var en sån härlig stämning på det forumet att jag älskade att sticka dit när jag inte mådde så jättebra och behövde lite uppmuntran, så jag har verkligen saknat forumet.
Jag gjorde inga försök att hitta forumet igen efter februari men idag så var jag lite uttråkad och hittade inget vettigt att läsa på de andra forums som jag kollar in dagligen, så jag gjorde ett nytt försök och till min stora glädje så hittade jag forumet igen :D nu får jag bara hoppas att de inte behöver byta ställe snart igen, då jag inte är så flitig på att kolla in just den delen av forumet :P
2011-03-31
Uppgradering på gång? Netbook vs surfplatta
Jag sitter just nu och jämför min gamla netbook Samsung NC10 med den kommande surfplattan Asus EEE Pad Transformer som kommer att finnas i flera versioner, den jag vill ha är den som har 32 GB minne och tangentbordsdocka, men ingen 3G då jag ser inte nyttan med det, behöver jag verkligen kolla upp nåt på nätet när jag inte har wifi inärheten så kan jag kolla upp det på mobilen.
Majoriteten av informationen som jag hittar, i alla fall om storleken, är på enbart surfplattan (epad) och inte dockan, men vad jag kan se på bilder och videor så är både plattan och dockan rätt så tunna och lätta, vil
ket är en fördel, då min NB (netbook) är tjock och tung! Den väger 1,3 kg, vilket är rätt så mycket när man har den i axelväskan. Men det jag har kunnat läsa till mig är att plattan är lite smalare och lite längre än NB, mest kanske för att den har inget stort batteri som gör den både tjockare och tyngre, utan den verkar vara väldigt smal och smidig, men de har samma storlek på skärmen på 10,1" även om upplösningen kommer att vara lite annorlunda.
Vad det gäller ut/ingångar på de olika prylarna så är det skillnader mellan NB och epad, men lägger jag till dockan så blir skillnaderna mindre, då blir epad+dockan bättre då jag får plats med ett microsdhc i plattan och ett sdkort i dockan, finns vad jag kan se bara en utgång för usb i själva dockan och i NB har jag 3, men det är väldigt sällan jag använder mer än en, så jag tror jag klarar mig, annars har jag några adaptrar som ger mig fler usb-utgångar.
En utgång för hörlurar och mikrofon mot de 2 olika som finns i NB, men det är inte så viktigt för mig, bara bra att det blir ett mindre hål. I NB har jag en utgång för vga och i plattan får jag istället en utgång för hdmi som jag visserligen kommer att behöva köpa till en adapter för att kunna använda, men jag tror inte det är något jag kommer att använda så jättemycket. Ingen utgång för nätverkskabel i epad som jag har i NB, dock är den utgången väldigt oanvänd då jag surfar trådlöst, vilket jag kommer att fortsätta med i epaden.
När det gäller insidan så blir det väldigt annorlunda, jag tror det enda de har i gemensamt är DDR2 1GB ram, det finns betydligt mer hårddisk-minne i min NB den har 160GB inbyggt minne medan den epad jag vill ha har bara 32GB, men jag kan stoppa in ett microsdhc på upp till 32BG i epaden och i dockan kan jag stoppa in ett sd-kort, oklart på hur mycket men jag skulle tro att det är 32GB där med. Fördelen är att det är väldigt lätt att byta ut båda minneskorten, så skulle jag vilja så kan jag ha med mig ett helt gäng, fördelen med microsdhc är just att de är så små, vilket kan vara irriterande när man inte hittar dem, men jag har en bra liten ask som jag kan ha dem i, samt en adapter för microsdhc. Det inbyggda minnet i epad kommer dock att vara SSD(!), vilket är jättesnabbt och väldigt dyrt, så hårdisken kommer att vara mycket snabbare än i NB.
Processorn i epad är dualcore medan min NB har bara singlecore, Nvi
dia Tegra 250 dual-core mot Intel Atom N270 Single Core, detta gör nog att epaden är antagligen snabbare än min NB, eller rättare sagt det är den garanterat då den har börjat bli lite väl trög det senaste året, trots formateringar och byte av operativsystem. Den kom med Windows XP, men just nu har jag Ubuntu 10.10 i min NB och epad kommer med Android 3.0 Honeycomb vilket är ett väldigt nytt OS så den utvecklas fortfarande men jag har Android 2.2 i min mobil och jag gillar det rejält. Eftersom jag har Ubuntu så är jag inte främmande för att leta upp program för att kunna fixa till datorn så som jag vill ha den, Android är bara bättre och friare på just det.
När jag köpte min NB så fick jag upp till 7,5 timmars batteritid men nu, ca 20 månader senare så har batteritiden sjunkit till ca 3 timmar, 3,5 om jag har tur och inte kör något som tar mycket batteri, men det är inte så bra att jag kan ta med mig den överallt i väskan längre utan nu kommer den nog mest vara hemma. Det är lite osäkert vad epaden kommer att ha för batteritid, beroende på vart man kollar så står det antingen 8 eller 9,5 timmar, men Asus själva säger 8 timmar och de borde ju veta. Har man även dockan så har man 16 timmars batteritid, vilket är väldigt nice.
Då är frågan om jag behöver epaden. Vilket är en dum fråga, självklart behöver jag den inte, det är inte mycket som jag behöver, som mat och vatten för att överleva, nånstans att bo för att inte frysa och känna mig trygg, kläder så jag inte blir inlåst för olika lagar som förbjuder nakenhet. Men jag VILL ha den.
Har jag användning för den eller som jag hellre vill uttrycka mig, kommer jag att använda den? Oja, det kommer jag lugnt att göra. Det var folk som ifrågasatte varför jag köpte min NB och om jag verkligen skulle använda den, det gör jag garanterat. Den är perfekt för stunder då jag inte vill sitta vid min stationära på datorstolen som är rätt så obekväm efter några timmar, det finns stunder då jag inte vill spela utan bara slösurfa lite i soffan eller i sängen när jag nyss har vaknat eller varvar ner för att sova. Den har följt med på nästan alla resor som jag har tagit dessa 20 månader, bortsett från en resa till Stockholm, men då hade jag just fått nya mobilen och lekte med den hela resan.
Så epaden kommer att ersätta min NB och jag kommer även att börja läsa e-böcker i den, då det inte blir så bra i NB eftersom det är lite osmidigt att vända på skärmen så det blir optimalt. Så den kommer at
t bli väl använd, för surfning, videotittande och e-boksläsning.
Enda nackdelarna är hårddiskminnet, även om jag har lösningar för det, och att min Samsung är så mycket snyggare än epaden, men det går att fixa till med lite dekorationer.
Jag har några frågor kvar som jag vill ha svar på innan jag bestämmer mig samt att jag måste spara ihop pengar till den, jag har pengar till den just nu visserligen men de pengarna är paxade till nånting annat, men jag bör ha fått ihop pengarna slutet av juni, så nu får jag sukta efter den på håll.
Majoriteten av informationen som jag hittar, i alla fall om storleken, är på enbart surfplattan (epad) och inte dockan, men vad jag kan se på bilder och videor så är både plattan och dockan rätt så tunna och lätta, vil
ket är en fördel, då min NB (netbook) är tjock och tung! Den väger 1,3 kg, vilket är rätt så mycket när man har den i axelväskan. Men det jag har kunnat läsa till mig är att plattan är lite smalare och lite längre än NB, mest kanske för att den har inget stort batteri som gör den både tjockare och tyngre, utan den verkar vara väldigt smal och smidig, men de har samma storlek på skärmen på 10,1" även om upplösningen kommer att vara lite annorlunda.Vad det gäller ut/ingångar på de olika prylarna så är det skillnader mellan NB och epad, men lägger jag till dockan så blir skillnaderna mindre, då blir epad+dockan bättre då jag får plats med ett microsdhc i plattan och ett sdkort i dockan, finns vad jag kan se bara en utgång för usb i själva dockan och i NB har jag 3, men det är väldigt sällan jag använder mer än en, så jag tror jag klarar mig, annars har jag några adaptrar som ger mig fler usb-utgångar.
En utgång för hörlurar och mikrofon mot de 2 olika som finns i NB, men det är inte så viktigt för mig, bara bra att det blir ett mindre hål. I NB har jag en utgång för vga och i plattan får jag istället en utgång för hdmi som jag visserligen kommer att behöva köpa till en adapter för att kunna använda, men jag tror inte det är något jag kommer att använda så jättemycket. Ingen utgång för nätverkskabel i epad som jag har i NB, dock är den utgången väldigt oanvänd då jag surfar trådlöst, vilket jag kommer att fortsätta med i epaden.
När det gäller insidan så blir det väldigt annorlunda, jag tror det enda de har i gemensamt är DDR2 1GB ram, det finns betydligt mer hårddisk-minne i min NB den har 160GB inbyggt minne medan den epad jag vill ha har bara 32GB, men jag kan stoppa in ett microsdhc på upp till 32BG i epaden och i dockan kan jag stoppa in ett sd-kort, oklart på hur mycket men jag skulle tro att det är 32GB där med. Fördelen är att det är väldigt lätt att byta ut båda minneskorten, så skulle jag vilja så kan jag ha med mig ett helt gäng, fördelen med microsdhc är just att de är så små, vilket kan vara irriterande när man inte hittar dem, men jag har en bra liten ask som jag kan ha dem i, samt en adapter för microsdhc. Det inbyggda minnet i epad kommer dock att vara SSD(!), vilket är jättesnabbt och väldigt dyrt, så hårdisken kommer att vara mycket snabbare än i NB.
Processorn i epad är dualcore medan min NB har bara singlecore, Nvi
dia Tegra 250 dual-core mot Intel Atom N270 Single Core, detta gör nog att epaden är antagligen snabbare än min NB, eller rättare sagt det är den garanterat då den har börjat bli lite väl trög det senaste året, trots formateringar och byte av operativsystem. Den kom med Windows XP, men just nu har jag Ubuntu 10.10 i min NB och epad kommer med Android 3.0 Honeycomb vilket är ett väldigt nytt OS så den utvecklas fortfarande men jag har Android 2.2 i min mobil och jag gillar det rejält. Eftersom jag har Ubuntu så är jag inte främmande för att leta upp program för att kunna fixa till datorn så som jag vill ha den, Android är bara bättre och friare på just det.När jag köpte min NB så fick jag upp till 7,5 timmars batteritid men nu, ca 20 månader senare så har batteritiden sjunkit till ca 3 timmar, 3,5 om jag har tur och inte kör något som tar mycket batteri, men det är inte så bra att jag kan ta med mig den överallt i väskan längre utan nu kommer den nog mest vara hemma. Det är lite osäkert vad epaden kommer att ha för batteritid, beroende på vart man kollar så står det antingen 8 eller 9,5 timmar, men Asus själva säger 8 timmar och de borde ju veta. Har man även dockan så har man 16 timmars batteritid, vilket är väldigt nice.
Då är frågan om jag behöver epaden. Vilket är en dum fråga, självklart behöver jag den inte, det är inte mycket som jag behöver, som mat och vatten för att överleva, nånstans att bo för att inte frysa och känna mig trygg, kläder så jag inte blir inlåst för olika lagar som förbjuder nakenhet. Men jag VILL ha den.
Har jag användning för den eller som jag hellre vill uttrycka mig, kommer jag att använda den? Oja, det kommer jag lugnt att göra. Det var folk som ifrågasatte varför jag köpte min NB och om jag verkligen skulle använda den, det gör jag garanterat. Den är perfekt för stunder då jag inte vill sitta vid min stationära på datorstolen som är rätt så obekväm efter några timmar, det finns stunder då jag inte vill spela utan bara slösurfa lite i soffan eller i sängen när jag nyss har vaknat eller varvar ner för att sova. Den har följt med på nästan alla resor som jag har tagit dessa 20 månader, bortsett från en resa till Stockholm, men då hade jag just fått nya mobilen och lekte med den hela resan.
Så epaden kommer att ersätta min NB och jag kommer även att börja läsa e-böcker i den, då det inte blir så bra i NB eftersom det är lite osmidigt att vända på skärmen så det blir optimalt. Så den kommer at
t bli väl använd, för surfning, videotittande och e-boksläsning.Enda nackdelarna är hårddiskminnet, även om jag har lösningar för det, och att min Samsung är så mycket snyggare än epaden, men det går att fixa till med lite dekorationer.
Jag har några frågor kvar som jag vill ha svar på innan jag bestämmer mig samt att jag måste spara ihop pengar till den, jag har pengar till den just nu visserligen men de pengarna är paxade till nånting annat, men jag bör ha fått ihop pengarna slutet av juni, så nu får jag sukta efter den på håll.
2011-03-12
En upptagen lördag
Idag har det varit fullt upp, fick bara sova ca 5 timmar pga nerver, men jag hade på alarm så jag verkligen inte ska vända på dygnet innan måndag, så jag gick upp vid tio efter att ha dragit mig i sängen en timme, men jag blev inte så mycket piggare.
Testade att spela några timmar men jag var för rastlös, så jag gick en promenad innan jag köpte big meal på Sibylla. Efter maten så bestämde jag mig för att sortera förråden och ta upp videon och banden så jag kan börja med nästa projekt nästa vecka, föra över innehållet på banden till datorn.
Men snacka om att det var svettigt och smutsigt, men det var det värt.
När jag var mer eller mindre klar så fick jag ett sms av svägerskan, som är gräsänka idag och antagligen imorgon då brorsan är på minilan hos en kompis, hon undrade om jag ville ha fudgepaj, vilket jag tackade ja till, så jag tog en dusch och gick över. Så fick jag träffa en trött men ack så söt Emelie med, hon verkar ha ärvt sin kräsenhet för mat av sin far dock, hon gillade inte välling, men pajen som jag fick var jättegod.
Kattis hade varit uppe länge idag och hade sovit färre timmar än mig, så lagomt tills Melodifestivalen började gick jag hem så hon kunde få titta lite innan hon går och lägger sig.
Själv ska jag se på finalen medan jag spelar och pratar med kompisarna på mumble.
Testade att spela några timmar men jag var för rastlös, så jag gick en promenad innan jag köpte big meal på Sibylla. Efter maten så bestämde jag mig för att sortera förråden och ta upp videon och banden så jag kan börja med nästa projekt nästa vecka, föra över innehållet på banden till datorn.
Men snacka om att det var svettigt och smutsigt, men det var det värt.
När jag var mer eller mindre klar så fick jag ett sms av svägerskan, som är gräsänka idag och antagligen imorgon då brorsan är på minilan hos en kompis, hon undrade om jag ville ha fudgepaj, vilket jag tackade ja till, så jag tog en dusch och gick över. Så fick jag träffa en trött men ack så söt Emelie med, hon verkar ha ärvt sin kräsenhet för mat av sin far dock, hon gillade inte välling, men pajen som jag fick var jättegod.
Kattis hade varit uppe länge idag och hade sovit färre timmar än mig, så lagomt tills Melodifestivalen började gick jag hem så hon kunde få titta lite innan hon går och lägger sig.
Själv ska jag se på finalen medan jag spelar och pratar med kompisarna på mumble.
Published with Blogger-droid v1.6.7
2011-03-01
Känslostormar
Jag är just nu full av känslor och ingen av dem är posiitiva, jag känner mig arg, sviken, rädd, ledsen, gråtfärdig och generellt nere. Jag har fått nyheter av en läkare och nyheten är fortfarande så färsk att jag har inte ens kommit inärheten av att smälta den, förstå innebörden ordentligt.
Allt jag vet att det är två möjliga personer som på sätt och vis har svikit mig, den ena har jag noll kontakt med och den andra har jag på fb och msn men det var ett bra tag sen vi pratade med varandra och jag vet inte hur jag ska hantera detta, jag vet ärligt talet varken ut eller.
Det värsta med det hela är att det kan antingen vara ingenting eller så kan det vara jätteallvarligt, läkaren tror inte det är någon fara, men hon sa även att vanligtvis så försvinner det av sig själv inom ett par år och för mig har det gått ca 3 år och det är kvar. Men det finns inget jag kan göra, utan jag måste vänta på provsvaret som kommer att ta några veckor.
Jag får helt enkelt hoppas på det bästa och vara förberedd på det värsta.
Allt jag vet att det är två möjliga personer som på sätt och vis har svikit mig, den ena har jag noll kontakt med och den andra har jag på fb och msn men det var ett bra tag sen vi pratade med varandra och jag vet inte hur jag ska hantera detta, jag vet ärligt talet varken ut eller.
Det värsta med det hela är att det kan antingen vara ingenting eller så kan det vara jätteallvarligt, läkaren tror inte det är någon fara, men hon sa även att vanligtvis så försvinner det av sig själv inom ett par år och för mig har det gått ca 3 år och det är kvar. Men det finns inget jag kan göra, utan jag måste vänta på provsvaret som kommer att ta några veckor.
Jag får helt enkelt hoppas på det bästa och vara förberedd på det värsta.
Published with Blogger-droid v1.6.7
2011-02-14
Mina konstiga matvanor
Jag har flera gånger varit med om folk som kritiserar mina matvanor, vissa gör det ofta t o m eller mer som att jag uppfattar det som ofta då jag gillar inte när jag får den kritiken, för det är inte så mycket jag kan göra åt det. Jag har alltid varit såhär, när mina föräldrar åkte till Danmark när jag var tonåring så fick Anders bara en order från mamma när de skulle åka och det var att se till att jag åt mat.
Kritiken som jag får är att jag äter fel, som Findus färdigrätter, rostat bröd, snabbmat osv, sånt som inte är så nyttigt, när det gäller färdigrätterna så brukar folk säga till mig att det är billigare och bättre om jag lagar mat istället och verkar missa poängen helt när det gäller mig.
Jag har tappat räkningen på de dagar då jag kan ha gått upp mellan 8 och 10 på förmiddagen och kommer på vid klockan 18-19 att jag har inte ätit än den dagen och att jag kanske borde få i mig något. Då brukar jag oftast bara slänga i mig något lätt som rostat bröd eller kanske en bit knäckebröd, nåt som inte kräver mycket energi och går snabbt att göra iordning. Vissa dagar kan jag komma på vid 13-14 att det är matdags, men känner inte för att tugga, så har jag måltidsersättning hemma så brukar jag dricka en sån, annars dricker jag bara vatten eller någon annan dricka jag kan ha hemma.
Jag hatar att göra iordning mat, även om det är så lätt att bara bre en macka, känner jag mig hungrig så brukar jag göra det för att få tyst på magen men oftast så känner jag inte för det och då skiter jag i det. Och det är de gångerna jag kommer ihåg att jag ska äta, vilket jag inte gör majoriteten av dagarna.
Därför är det egentligen fel att kritisera mig för att jag äter fel de dagar jag sköter mig, för det viktiga är inte VAD jag äter utan ATT jag äter. Det är därför mamma aldrig kritiserar mig för att jag ännu en gång åt mat från sibylla och det är därför hon uppmuntrar mig till att testa fler färdigrätter samt ger mig tips på maträtter som är lätta att göra och går snabbt. Hon brukar även ge mig tips på mat som jag gillar som jag kan frysa in.
Det är även därför hon ibland kan be mig att komma över för att hjälpa dem med något och då brukar jag komma lagomt till lunch klockan 13 och sedan brukar jag åka hem först på kvällen efter klockan 20, för då vet hon att jag har i alla fall fått mat 3 gånger den dagen, samt att jag även har kommit ut från min lägenhet, händer att jag stänger in mig och inte går ut något på flera dagar, vilket inte heller är bra, vilket jag vet om, men inte gör något åt.
Så kritisera mig inte mer över mina matvanor är ni snälla, jag vet att jag gör fel men jag försöker faktiskt, det är bara det att jag inte alltid lyckas och kritik från de jag tycker om gör det hela bara värre, vilket är verkligen inget jag behöver. Jag må verka vara en glad och positiv person men depressioner och nedstämdhet är något jag kämpar mot dagligen och ibland är det inte alltid jag är stark nog.
Kritiken som jag får är att jag äter fel, som Findus färdigrätter, rostat bröd, snabbmat osv, sånt som inte är så nyttigt, när det gäller färdigrätterna så brukar folk säga till mig att det är billigare och bättre om jag lagar mat istället och verkar missa poängen helt när det gäller mig.
Jag har tappat räkningen på de dagar då jag kan ha gått upp mellan 8 och 10 på förmiddagen och kommer på vid klockan 18-19 att jag har inte ätit än den dagen och att jag kanske borde få i mig något. Då brukar jag oftast bara slänga i mig något lätt som rostat bröd eller kanske en bit knäckebröd, nåt som inte kräver mycket energi och går snabbt att göra iordning. Vissa dagar kan jag komma på vid 13-14 att det är matdags, men känner inte för att tugga, så har jag måltidsersättning hemma så brukar jag dricka en sån, annars dricker jag bara vatten eller någon annan dricka jag kan ha hemma.
Jag hatar att göra iordning mat, även om det är så lätt att bara bre en macka, känner jag mig hungrig så brukar jag göra det för att få tyst på magen men oftast så känner jag inte för det och då skiter jag i det. Och det är de gångerna jag kommer ihåg att jag ska äta, vilket jag inte gör majoriteten av dagarna.
Därför är det egentligen fel att kritisera mig för att jag äter fel de dagar jag sköter mig, för det viktiga är inte VAD jag äter utan ATT jag äter. Det är därför mamma aldrig kritiserar mig för att jag ännu en gång åt mat från sibylla och det är därför hon uppmuntrar mig till att testa fler färdigrätter samt ger mig tips på maträtter som är lätta att göra och går snabbt. Hon brukar även ge mig tips på mat som jag gillar som jag kan frysa in.
Det är även därför hon ibland kan be mig att komma över för att hjälpa dem med något och då brukar jag komma lagomt till lunch klockan 13 och sedan brukar jag åka hem först på kvällen efter klockan 20, för då vet hon att jag har i alla fall fått mat 3 gånger den dagen, samt att jag även har kommit ut från min lägenhet, händer att jag stänger in mig och inte går ut något på flera dagar, vilket inte heller är bra, vilket jag vet om, men inte gör något åt.
Så kritisera mig inte mer över mina matvanor är ni snälla, jag vet att jag gör fel men jag försöker faktiskt, det är bara det att jag inte alltid lyckas och kritik från de jag tycker om gör det hela bara värre, vilket är verkligen inget jag behöver. Jag må verka vara en glad och positiv person men depressioner och nedstämdhet är något jag kämpar mot dagligen och ibland är det inte alltid jag är stark nog.
2011-01-10
Vanlig men ändå ovanlig 10e
Idag var det den 10 och som vanligt så hade jag ett möte inplanerat med SIUS på arbetsförmedlingen, men jag fick ett mail förra veckan av Anita att hon hade fått ett annat uppdrag på af så jag skulle få en ny handläggare, en man denna gång. Snacka om att fjärilarna i magen började röra på sig då, även om jag har hela helgen lyckats distrahera mig något, men imorse kom de verkligen igång, usch. Eftersom jag inte hade mötet förrän klockan ett så försökte jag lugna nerverna med att spela lite och det funkade, fick i mig både frukost och ett mellanmål innan jag gick iväg till mötet.
Snacka om att det är halt ute just nu, speciellt senare på eftermiddagen när solen försvann, men jag ramlade bara en gång och det var på väg till af, de är dåliga på att både ploga och sanda på gångstället som är vid Sibylla, förstår inte hur de har tänkt sig hur man ska göra där, först gå på övergångsstället och sen på vägen? det är likadant på andra sidan trafikljusen, vid pizzerian, där har de inte plogat alls så man är illa tvungen att gå på vägen där och så ska det fanimej inte vara. I alla fall, den här gången hade de plogat vid gångstället vid sibylla men inte ett enda sandkorn så jag halkade och hamnade på ryggen. Det gjorde inte ont, men jag blev allt väldigt irriterad, hade inte tid med att halka sådär, jag hade ju en tid att hålla.
Jag kom i alla fall ca 10 min för tidigt till af, så jag hann gå på toa och göra mig presentabel, rätta till håret och kläderna mm. Sedan var det bara för mig att sätta mig ner och vänta, innan Anita hämtade mig och introducerade mig inför min nya SIUS-handläggare Torbjörn. Han verkar faktiskt helt ok, jag var rädd att jag skulle få en sympatilös karl som skulle tycka att jag fjantar mig och fixa ett helt fel jobb för mig så jag skulle utbränd och vantrivas igen. Men jag skulle ha litat på att Anita skulle ha fixat en värdig ersättare för henne, hon sa att hon är glad över att Torbjörn tar över efter henne, för honom litar hon på.
Sen var det bara att köra igång, var inte så mycket om jobb dock, de hade inte hunnit kolla så mycket pga jul och nyår med all ledighet, men jag tror det viktigaste på det här mötet var att jag skulle lära känna Torbjörn och han mig. Det var faktiskt rätt så skönt att ha två personers fulla uppmärksamhet för en liten stund, ha deras fulla fokus på mig och att de verkligen lyssnade på vad jag sa. Jag har inte varit bortskämd med det direkt, speciellt inte när jag började berätta om det senaste som jag har upptäckt om AS, de var verkligen intresserade. När jag på nyårsafton försökte berätta lite för Lasse så kändes det som om han inte direkt var intresserad och när mamma även då sa att de med AS har en tendens till att bli fixerat på något med en speciell ton så läste jag mellan raderna att nu får de stå ut med att jag tjatar om AS. Det sårade faktiskt mig, jag trodde att de skulle vara intresserade i och med att jag har AS, men just nu känns det som om de inte kunde vara mindre intresserade och är även då ointresserade av mig.
Jag har generellt bara känt mig ensam nu ett gäng veckor, både i familjen och med mina spelkompisar. Jag tror inte ens jag berättade för dem om att jag var jättenervös ända sedan onsdag för att jag skulle få en ny handläggare, det kändes inte som om de var intresserad av mitt välmående så länge de får jävlas och bråka med mig. Visserligen så är det ibland mycket folk på mumble, men nu var det verkligen så illa med mig att jag ville bara skrika högt och länge eller sätta mig i ett hörn och storgråta, speciellt den sista känslan har jag haft i flera veckor nu, jag minns inte ens när den känslan kom. Jag är trött på att må såhär nu, jag vill vara glad och sprallig igen.
Jag fick i alla fall mycket beröm på mötet för att jag förklarade så bra för dem, att jag kunde uttrycka mig så bra att de med lätthet förstod mig och så fick jag beröm över mitt jobb av översättningen av ASdrag hos kvinnor, och som vanligt sken jag som en sol över berömmet :) Tiden bara flög och helt plötsligt var klockan tio i två och rummet var bokat klockan två, så Anita skrev under närvarorapporten och sedan sade vi adjö. På nästa möte kommer bara Torbjörn att träffa mig, om exakt en månad.
Sedan började jag gå iväg till Försäkringskassan. På vägen dit, ungefär vid tunneln till Kulturskolan så blev jag stoppad av en kille, han var från Storfors och undrade vart Folkhögskolan låg. Jag frågade honom om han gick av bussen vid stationen eller på torget och när han sa stationen så visade jag honom den vettigaste vägen för honom att gå, han funderade över att ta buss till lasarettet då nån tydligen hade sagt till honom att lasarettet låg nära, jag kom på efteråt att jag skulle ha sagt till honom att det skulle nog ta honom lika lång tid att gå från stationen till skolan som att vänta på bussen, åka till lasarettet och sedan därifrån gå till skolan, men jag gjorde inte det. Jag visade honom vägen och han började gå, medan jag fortsatte att gå till f-kassan. Det blev en liten omväg, men det var rätt så skönt ute, så det hade jag inget emot.
Efter att ha lämnat in lappen så gick jag till Skranta Pizza & Sushi bar, något jag har sett fram emot i en månad, denna gång åt jag där dock, hade med mig en bok att läsa och maten var jättegod som vanligt, även om riset var inte lika klibbigt som det brukade vara, det lossnade ibland och miso-soppan var inte jättevarm, men jag kom dit halv tre, så lunchtiden var slut. Men jag fick min mat ovanligt snabbt idag, hann knappt ta fram sakerna jag behövde till bordet. Sedan njöt jag bara av lugnet, musiken, maten och boken. Det är lite underligt, vanligtvis så äter jag jättelite, men när det gäller sushi så beställer jag alltid 13 bitar och tar alltid miso-soppa och jag får i mig allt med lätthet. Jag känner mig inte proppmätt heller, utan bara sådär lagom.
När klockan var ca halv fyra så kände jag mig klar och började gå hemåt. Då var det som sagt lite halare, men jag halkade inte i alla fall. Kvällen kommer antagligen att vara ganska lugn med, så jag ska klä mig i myskläder och mysa framför datorn :)
Snacka om att det är halt ute just nu, speciellt senare på eftermiddagen när solen försvann, men jag ramlade bara en gång och det var på väg till af, de är dåliga på att både ploga och sanda på gångstället som är vid Sibylla, förstår inte hur de har tänkt sig hur man ska göra där, först gå på övergångsstället och sen på vägen? det är likadant på andra sidan trafikljusen, vid pizzerian, där har de inte plogat alls så man är illa tvungen att gå på vägen där och så ska det fanimej inte vara. I alla fall, den här gången hade de plogat vid gångstället vid sibylla men inte ett enda sandkorn så jag halkade och hamnade på ryggen. Det gjorde inte ont, men jag blev allt väldigt irriterad, hade inte tid med att halka sådär, jag hade ju en tid att hålla.
Jag kom i alla fall ca 10 min för tidigt till af, så jag hann gå på toa och göra mig presentabel, rätta till håret och kläderna mm. Sedan var det bara för mig att sätta mig ner och vänta, innan Anita hämtade mig och introducerade mig inför min nya SIUS-handläggare Torbjörn. Han verkar faktiskt helt ok, jag var rädd att jag skulle få en sympatilös karl som skulle tycka att jag fjantar mig och fixa ett helt fel jobb för mig så jag skulle utbränd och vantrivas igen. Men jag skulle ha litat på att Anita skulle ha fixat en värdig ersättare för henne, hon sa att hon är glad över att Torbjörn tar över efter henne, för honom litar hon på.
Sen var det bara att köra igång, var inte så mycket om jobb dock, de hade inte hunnit kolla så mycket pga jul och nyår med all ledighet, men jag tror det viktigaste på det här mötet var att jag skulle lära känna Torbjörn och han mig. Det var faktiskt rätt så skönt att ha två personers fulla uppmärksamhet för en liten stund, ha deras fulla fokus på mig och att de verkligen lyssnade på vad jag sa. Jag har inte varit bortskämd med det direkt, speciellt inte när jag började berätta om det senaste som jag har upptäckt om AS, de var verkligen intresserade. När jag på nyårsafton försökte berätta lite för Lasse så kändes det som om han inte direkt var intresserad och när mamma även då sa att de med AS har en tendens till att bli fixerat på något med en speciell ton så läste jag mellan raderna att nu får de stå ut med att jag tjatar om AS. Det sårade faktiskt mig, jag trodde att de skulle vara intresserade i och med att jag har AS, men just nu känns det som om de inte kunde vara mindre intresserade och är även då ointresserade av mig.
Jag har generellt bara känt mig ensam nu ett gäng veckor, både i familjen och med mina spelkompisar. Jag tror inte ens jag berättade för dem om att jag var jättenervös ända sedan onsdag för att jag skulle få en ny handläggare, det kändes inte som om de var intresserad av mitt välmående så länge de får jävlas och bråka med mig. Visserligen så är det ibland mycket folk på mumble, men nu var det verkligen så illa med mig att jag ville bara skrika högt och länge eller sätta mig i ett hörn och storgråta, speciellt den sista känslan har jag haft i flera veckor nu, jag minns inte ens när den känslan kom. Jag är trött på att må såhär nu, jag vill vara glad och sprallig igen.
Jag fick i alla fall mycket beröm på mötet för att jag förklarade så bra för dem, att jag kunde uttrycka mig så bra att de med lätthet förstod mig och så fick jag beröm över mitt jobb av översättningen av ASdrag hos kvinnor, och som vanligt sken jag som en sol över berömmet :) Tiden bara flög och helt plötsligt var klockan tio i två och rummet var bokat klockan två, så Anita skrev under närvarorapporten och sedan sade vi adjö. På nästa möte kommer bara Torbjörn att träffa mig, om exakt en månad.
Sedan började jag gå iväg till Försäkringskassan. På vägen dit, ungefär vid tunneln till Kulturskolan så blev jag stoppad av en kille, han var från Storfors och undrade vart Folkhögskolan låg. Jag frågade honom om han gick av bussen vid stationen eller på torget och när han sa stationen så visade jag honom den vettigaste vägen för honom att gå, han funderade över att ta buss till lasarettet då nån tydligen hade sagt till honom att lasarettet låg nära, jag kom på efteråt att jag skulle ha sagt till honom att det skulle nog ta honom lika lång tid att gå från stationen till skolan som att vänta på bussen, åka till lasarettet och sedan därifrån gå till skolan, men jag gjorde inte det. Jag visade honom vägen och han började gå, medan jag fortsatte att gå till f-kassan. Det blev en liten omväg, men det var rätt så skönt ute, så det hade jag inget emot.
Efter att ha lämnat in lappen så gick jag till Skranta Pizza & Sushi bar, något jag har sett fram emot i en månad, denna gång åt jag där dock, hade med mig en bok att läsa och maten var jättegod som vanligt, även om riset var inte lika klibbigt som det brukade vara, det lossnade ibland och miso-soppan var inte jättevarm, men jag kom dit halv tre, så lunchtiden var slut. Men jag fick min mat ovanligt snabbt idag, hann knappt ta fram sakerna jag behövde till bordet. Sedan njöt jag bara av lugnet, musiken, maten och boken. Det är lite underligt, vanligtvis så äter jag jättelite, men när det gäller sushi så beställer jag alltid 13 bitar och tar alltid miso-soppa och jag får i mig allt med lätthet. Jag känner mig inte proppmätt heller, utan bara sådär lagom.
När klockan var ca halv fyra så kände jag mig klar och började gå hemåt. Då var det som sagt lite halare, men jag halkade inte i alla fall. Kvällen kommer antagligen att vara ganska lugn med, så jag ska klä mig i myskläder och mysa framför datorn :)
2010-12-25
Bio med Ulliz
Jag och Ulliz mumsade på popcorn som vi hade poppat hemma hos mig innan vi gick iväg, men trots det köpte jag deras minsta meny medan Ulliz köpte en Mer.
Och nu har vi kommit hem till mig för en bra stund, myser i soffan och tittar på film samtidigt som vi snackar skit :)
Published with Blogger-droid v1.6.5
2010-12-22
Oro efter oro, bah!
Det är ju meningen att jag ska vara glad och njuta av julen nu och jag försöker verkligen, men jag kan inte låta bli att oroa mig och som vanligt är arbetsförmedlingen inblandad, denna gång om min ekonomi.
Jag är nämligen osäker på om min handläggare på af kommer att fixa så jag får aktivitetsstöd efter nyår, jag frågade om det i ett mail till min SIUS-handläggare och hon skulle påminna min af-handläggare, men han har inte skickat ut nån handlingsplan till mig och det skulle han göra förra månaden, så jag känner att min oro är befogad.
Jag vet att han har mycket att göra, det är därför han skulle bara förnya den gamla handlingsplanen och skicka ut till mig istället för att boka mötet, men detta är viktigare än en handlingsplan och med tanke på hur jag redan mår så vill jag inte oroa mig för min ekonomi OCKSÅ.
Jag har pengar undansparat ifall det skiter sig, men jag ska inte behöva ta av dem om han sköter sitt jobb med tanke på att jag sköter det jag ska göra. Och jag vill inte heller ta av dem, jag vill se det konto växa, inte minska. Med tanke på hur mitt liv har varit sedan jag tog studenten så förväntar jag nästan att jag kommer att leva på en låg inkomst resten av mitt liv och då är det där kontot bra att ha ifall nåt händer.
Hjälper inte heller att jag oroar mig för en förseningsavgift för att Ginza är så korkade att de har fakturadatumet 10 dagar efter man gjorde beställningen på deras hemsida, oavsett hur lång tid det tar innan man får beställningen. Räkningen skulle ha varit betald den 20e och jag får pengar imorgon. De kunde väl då ha med alternativet att man kunde betala med kort, för då hade jag gjort det, hatar fakturor.
Jag är nämligen osäker på om min handläggare på af kommer att fixa så jag får aktivitetsstöd efter nyår, jag frågade om det i ett mail till min SIUS-handläggare och hon skulle påminna min af-handläggare, men han har inte skickat ut nån handlingsplan till mig och det skulle han göra förra månaden, så jag känner att min oro är befogad.
Jag vet att han har mycket att göra, det är därför han skulle bara förnya den gamla handlingsplanen och skicka ut till mig istället för att boka mötet, men detta är viktigare än en handlingsplan och med tanke på hur jag redan mår så vill jag inte oroa mig för min ekonomi OCKSÅ.
Jag har pengar undansparat ifall det skiter sig, men jag ska inte behöva ta av dem om han sköter sitt jobb med tanke på att jag sköter det jag ska göra. Och jag vill inte heller ta av dem, jag vill se det konto växa, inte minska. Med tanke på hur mitt liv har varit sedan jag tog studenten så förväntar jag nästan att jag kommer att leva på en låg inkomst resten av mitt liv och då är det där kontot bra att ha ifall nåt händer.
Hjälper inte heller att jag oroar mig för en förseningsavgift för att Ginza är så korkade att de har fakturadatumet 10 dagar efter man gjorde beställningen på deras hemsida, oavsett hur lång tid det tar innan man får beställningen. Räkningen skulle ha varit betald den 20e och jag får pengar imorgon. De kunde väl då ha med alternativet att man kunde betala med kort, för då hade jag gjort det, hatar fakturor.
Published with Blogger-droid v1.6.5
2010-12-12
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)