Soc på måndag

 Av någon anledning är det lättare för mig att uttrycka mig på Facebook, så här är något jag skrev igår:

Nu när jag sitter här och försöker samla på mig dokument till mötet med Soc på måndag, så är jag otroligt tacksam över de som hjälpte mig att få halv sjukersättning så fort jag fyllde 30 år.

Trots skiten jag går igenom just nu med Försäkringskassan, så HAR jag i alla fall en inkomst, även om den är under existensminimum. Jag behöver inte oroa mig för att bli vräkt för att jag har inte råd med hyran. Att det blir väldigt snålt med mat när jag måste köpa min medicin är inte så farligt.

Jag vet många som får mindre än mig och även några som får INGENTING!!! För att Försäkringskassan anser att de kan jobba, medan Arbetsförmedlingen anser att de aldrig kan klara av ett jobb.

Jag blir även förbannad, för största anledningen till varför vi kunde fixa halv sjukersättning var för att min kurator på Vuxenhabiliteringen insåg situationen och fixade möten med alla instanser så det skulle gå smidigt.

Vuxenhab är inte ett stöd längre. Pga deras omorganisation så är det svårt att få deras hjälp och när man väl får det, så är det kortvarigt. De är inte längre ett stöd för funktionshindrade för att kunna klara vardagen bättre.

Vilket beror på att de får mindre pengar, precis som allt annat i välfärden. Vad tror ni finansierade alla skattesänkningar?
Det har sparats in över 300 MILJARDER på sjuka de senaste 15 åren och mer sparande blir det.

Jag har turen att jag får energi till att fortsätta kämpa av mina nära och kära.
I gruppen Försäkringskassansupproret så läser jag om många som bara ger upp och tar sitt liv. En kille på 29 år fick t o m krav från FK om återbetalning efter sin död. De ansåg att han fick för mycket...